måndag 1 november 2010

Lugnet bröts

Att bo i en liten stad har för och nackdelar, att vara okänd är svårt (alla känner apan...) men ibland är det bra.
Telefonen ringer, det är den lokala budfirman som har ett paket. De hade sökt mig på mobilen men här ute är det lika glest mellan tillfällena då det finns mottagning som det är med håret på mitt huvud. Men då budkillen känner grannen får han fram hemnummret och låter meddela att han skall lasta och komma.

Nu vidtar lite förvirrat tankearbete. Enligt specen från firman väger paketet 120kg vilket är mycket tom för mig ;-)
Vem kan man ringa, vem har tid att komma nu, hur får jag in paktet från gårdsplanen?
(Eva, stolpen mitt i grindhålet funkar SUPER för att hålla grindarna på plats, men nu ställde den till problem då man inte längre kan köra upp till huset, vi hade slagit ner den rejält, den sitter där den sitter). Jag hoppar i lite mer respektabel klädsel och hinner knappt komma längre än till namn nummer två jag kan tänka mig innan lastbilen rullar upp till huset.

Ingen tvekan från budkillen, vi bär!

Ett styck nytt side by side i hallen!
Nu skall bytas men det är inte bara att byta inte. Större hål måste göras då storleken är något annorlunda.
Inte nog med att det blev blodvite för min del, att ha hund ger vissa biprodukter, som nu inte bara sitter under min sko utan är på altanen, tröskeln, dörrmattan, hallgolvet och på själva stora paketet.
Men paketet är bärgat!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Tjoho, mycket som händer när jag inte är hemma! Spännande och framförallt skönt med lite större kyl- och frysutrymmen!

Eva

Silfvernagel sa...

Fullstor kyl och frys är mumma för en barnfamilj. Vi har tom köpt en extra kyl/frys, det är dubbelmumman kan jag säga. Vi har döpt den kylen till Montazami efter Maria Montazami i Hollywoodfruar för vi har bara en massa gott i kylen som öl, champagne, godis. I frysen har jag bär och bär och lite äppelmos.