Grattis Kurt!

Grattis världens Goaste Farfar!

Alla hjärtans dag

Så här fina rosor fick jag till alla hjärtans dag av min fina man och dotter! Efter en lugn morgon tog vi bilen ännu djupare in i skogen till vår söndagspromenadsskogsväg. Till hundarnas stora lycka hade några andra gått där tidigare på hundpromenad så det fanns mycket att lukta på och det var därför världens fart på alla fyra. Åter igen var det overkligt fint väder med knallblå himmel, gnistrande snö och värmande sol. Det doftade speciellt i skogen idag, februaridoft kan man bäst beskriva det som, ni vet den där doften som snö får när solen är så pass varm att den smälter den lite lätt på ytan....

Klara passade på att bestiga en snövall, med lite hjälp från mamma (och Castor).

På eftermiddagen passade vi på att åka till Karlskoga och köpa halm som vi har i hästarnas boxar samt till fåren. Halmen köper vi från en gård som tillämpar självbetjäning, balarna är lastade på ramper som man parkerar framför och sedan rullar in balen i släpet med hjälp av rampen. Man skriver sedan upp vad man tagit i en bok och lägger pengarna i en liten låda.

När vi sedan åkte hem...

Det hade hunnit bli mörkt ute och jag satt och halvslummrade i baksätet. Plötsligt hör jag Anders svära till, jag öppnar ögonen och får se väldigt stor älg precis framför vindrutan, mitt framför bilen. Anders bromsar men det är väldigt halt ute och släpet trycker på . Bilen tar älgen på bakbenen och Anders får efter en bit stopp på bilen. Omskakde (jag mer än coollugna Anders) går vi ur bilen för att se hur det gick med älgen. På vägen ser vi bilens bromsspår, älgens klövavtryck och vid sidan av vägen ett stort avtryck i en snödriva där älgen gått omkull. Av älgen ser vi ingenting, den har försvunnit in i skogen. Lite, lite päls och hud från älgen sitter kvar på bilen och registreringsskylten är knäckt, annars finns det inga andra spår av olyckan. Vi märker ut platsen där älgen sprang in i skogen och ringer därefter och anmäler olyckan. Skakade fortsätter vi de få km hem och hoppas , hoppas att den stackars älgen klarade sig utan skador. Som tur är höll bilen låg hastighet, vi hade bra vinterdäck och bromsar och framförallt kör Anders bil väldigt bra (vilket såklart har att göra med allt han lärt sig och utövar genom jobbet) annars hade det gått mycket värre. Vågar inte tänka på vad som hänt om älgen studsat upp på vindrutan precis där Klara satt i sin bilstol...
När vi kom hem kramade vi varandra lite extra!

Livet är skört, ömtåligt och sårbart, det är lätt att glömma det ibland....

Vaccin å så lite semlor

I går var Anders och Klara på BVC för att ta Klaras andra dos av svininfluensavaccin. Första dosen gick jättebra, hon varken reagerade på sprutsticket eller därefter. Denna gång var det betydligt läskigare att ta sprutan tyckte Klara som grät och helst ville därifrån. Väl hemma igen kraschade hon i mammas famn och ville självmant gå och lägga sig, väl i sängen sommande hon på 5 röda... När hon sedan vaknade hade hon feber och allt eftersom dagen och därefter kvällen fortskred ökade febern för att peaka på drygt 40 grader under natten trots febernedsättande suppar. Hon var väldigt ledsen och förvirrad under den högsta feberntoppen så jag fick sova brevid hennes säng och flera gången i timmen lugna henne då hon vaknade och i feberyran grät miiiin mammaaaaaaa. Snacka om att en mammas hjärta är ganska sårbart då...

På morgonen hade febern sjunkit och en stund innan lunch var tempen normal igen. Vi passade då på att ta en promenad i det fina vädret.

På eftermiddagen blev det semelbak och på kvällen blev det således semel-efterätt!

Pulkaåkning 2

22/1 Pappa - Klaradag!
En fördel med Anders jobb är att han ibland är ledig mitt i veckan (och den dåliga delen med det är att han då jobbar helg). Pulkaåkning stod på dagens schema. Eftersom pulkan ådragit sig vissa skavanker vid pulkaåkning 1 (kan ha att göra med att Anders klämde ner sig i pulkan och racade med Johan...) blev det först en tur till Maxi för att köpa en ny pulka. Klara är minst sagt glad över hennes nya pulka. Helst ska den med i sängen och den får inte på några villkor lämnas kvar ute när vi går in utan vi får snällt ta med den in och lägga den i hallen alternativt duschen om den är för snöig. Hon pekar på den ungefär 10 ggr per dag och förkunnar med mycket hög röst miiiiiin!!!

Fördelen att vara ledig mitt i veckan:pulkabacken alldeles för sig själv.

Fröken "jag-kan-själv" drog såklart upp pulkan på egen hand!

Fikatajm med festis och pepparkakor.

Pulkaåkning 1

Den 17/1 bar det av till pulkabacken vid Sättrastugan med Alva & co. Alva hade inte riktigt en "pulkadag" och ville helst fika (smart tjej!), fartdåren Klara däremot kunde inte få nog av att åka pulka, ju snabbare desto bättre! Vi börjande lite lagom längst ner i backen men avancerade snabbt allt längre upp då vi märkte at det var just farten hon var ute efter. Så fort vi skjutsat iväg henne släppte hon handtagen (trots våra förmaningar), sträckte upp armarna i luften och tjoade för fullt. Nästan framme vid backens slut slängde hon sig av i farten och kiknade nästan av skratt. Vår lilla galning!

Vid Sättrestugan (som frilufsfrämjandet här i stan driver) fanns det kaffe och våfflor men som sanna småbarnföräldrar så fikade vi med medhavd matsäck - korv, pinnbröd och saft!

Labradorer!

Så här går det om man råkar lämna en öppnad konservburk med kattmat framme på diskbänken. Och en labrador råkar få tag på den...

Uppdateringar

Vi har haft mycket under december och januari, främst pga av sjuka hästar - mer om det i kommande blogginlägg. Bloggandet har inte varit det högst prioriterade men naturligtvis har dagarna ändå rullat på och bilder tagits, här kommer därför uppdateringar med start december. Vi tar några i taget så att det inte blir för många på en gång!